top of page

Stress, stressreaktioner och stressbeteende

Vad är stress?

Stress är ett varningssystem som utvecklats under människans evolution, idag hotas vi sällan av rovdjur, men det är samma varningssystem som hjälper oss att på kort sikt höja vår aktivitetsnivå och klara av akuta uppgifter och att agera snabbt i hotande situationer.

 

Stress inom rimliga gränser under kort tid är bra eftersom den leder till ökad fokusering, gör oss motiverade, driver oss framåt och den hjälper oss att övervinna hinder och utmaningar i vårt liv.

Stressreaktioner är automatisk och blixtsnabb, detta händer i kroppen då: 

  • Kroppsliga reaktioner är: Snabb andning, hjärtat slår fortare, blodet minskar i händer och fötter vilket kan ge domningar eller stickningar, matsmältningen avstannar, som kan leda till illamående, blodtrycket höjs och koagulerar lättare, musklerna spänns, energidepåer frigörs till blodbanan, salivutsöndringen minskar vilket leder till torrhet i munnen och kroppen svettas. 

  • Tänkande: I hjärnan ökar aktiviteten i vårt känslocentrum (amygdala) som gör att tankar och uppmärksamhet riktas mot upplevda hot och möjliga flyktvägar. Blodet minskar i delar av hjärnan som hjälper oss att planera och tänka logiskt. Vilket kan leda till svårigheter med att få överblick  över en situation och ta in information. 

  • Impulsen blir att kämpa, gå till attack eller försöka fly från situationen.

 

Däremot blir långvarig stress en stor belastning för kroppen,då det vid stress utsöndras mycket hormoner som adrenalin från binjuremärgen och kortisol från binjurebarken, vilket blir påfrestande för bl.a.binjurarna, hjärnan och nervsystemet, som kan leda till utmattning, högt blodtryck, minskade serotoninnivåer som bidrar till depression och sänkt melatoninproduktion som behövs för god sömn.

 

Många bli dock beroende av stresshormonerna då de samtidigt gör att man kan känna sig mer “levande” och produktiv med att ständigt vara överstimulerad, även när man är ledig. Så när möjligheten att ta det lugnt infinner sig, så blir vi besvikna över att effekten klingar av. Detta kan leda till att vi väljer att vara allt för upptagna, även när vi har ledigt och vi får svårt att ta det lugnt.

 

Även våra negativa tankar utlöser en stressreaktion, då vår hjärna inte kan förstå skillnaden mellan ”verkliga” yttre hot och hot som vi själva föreställer oss, till exempel tankar som ”Jag kommer inte att klara detta” eller ”De kommer tycka att jag är misslyckad”. Kroppen reagerar på dessa tankar med samma kamp/flyktrespons som om vi uppfattar en våldsman i en buske. Det   faktum att det räcker med negativa tankar för att kroppen och hjärnan ska gå igång och ge upprepade stresspåslag i vardagen, gör att kroppen och hjärnan inte får chans att vila och återhämta sig och vi riskerar att utveckla symtom på långvarig stress. 

 

Stressrelaterad ohälsa utvecklas över tid 

När kraven ökar från omgivningen eller de höga krav som man ställer på sig själv leder det till stresspåslag. Känslan av stress hänger över en och tillvaron styrs av ”måsten”. Stressen gör att det   är vanligt att man ändrar sina beteenden, t.ex. gör mer av måsten och mindre med roliga saker och återhämtande aktiviteter. Man fortsätter ofta att göra så eftersom det leder till en lättnad i stunden. Man försöker hela tiden jobba bort sin stress, ”bli klar” vilket i förlängningen leder till ökade problem med stress och nedstämdhet. Den stressrelaterade ohälsan utvecklas och ger mer och mer symtom. 

 

Stressbeteende                                                                                                                          

När vi får stressreaktioner, har vi ofta en tendens att låta dessa automatiska reaktioner styra vårt beteende, dvs. vi agerar på impulsen ”kämpa” eller ”fly” och gör vad vi kan för att så snabbt som möjligt bli av med de jobbiga tankarna och känslorna. Dessa snabba lösningar kan vi kalla ”stressbeteende”, som innebär att vi gör allt för att det ska gå så snabbt som möjligt. Ofta vinner vi inte så mycket tid på stressbeteende men om vi gör många varje dag spelar det roll för kroppen, då mängden stresshormoner i kroppen ökar och därmed ökar känslan av stress. Man hamnar i en ond spiral av att göra allt mer samtidigt som man får allt svårare att gå ner i varv. Det är därför bra att identifiera sina ”stressbeteende” och gärna ersätta dem med lugnare beteende. 

 

Exempel på ”Stressbeteende”: 

  • Talar snabbt 

  • Rör sig snabbt, äter fort, kör bil fort 

  • Gör flera saker samtidigt 

  • Springer mellan möten, tar dubbla steg i trappan 

  • Diskar och städar snabbt 

  • Hoppa över frukosten 

  • Äter smörgås istället för att laga mat 

  • Tackar nej till att träffa vänner 

  • Glömmer fråga sin sambo om hur dagen varit 

  • Säger åt barnen på skarpen, får ilskeutbrott 

  • Äter godis för att lugna sig 

  • Tittar på klockan ofta 

  • Lägger sig sent (ofta jättetrött dagen efter) 

  • Låtsas lyssna på andra, men tänker på sina problem 

 

Att börja göra saker lugnare och att börja ha hand om sig själv 

Att börja göra ”tvärtemot” ett stressbeteende kan först kännas konstigt och ibland t.o.m. mer stressande, då det kan infinna sig en rastlöshet men detta betyder inte att det är fel. Det visar istället hur viktigt men svårt det är att ändra gamla invanda beteendemönster, då kroppen har vant sig vid att ständigt har ett stresspåslag med mycket stresshormoner i omlopp.

 

Mycket handlar om att förändra ”hur man gör”, för att vara mer närvarande i det man gör i sitt liv. Att till exempel stanna upp och njuta av maten, att lyssna och vara närvarande med nära och kära vid middagen, att diska långsamt, att gå långsamt istället för att gå raskt, att lägga sig i tid, kan vara viktiga förändringar. 

 

Viktiga delar i Mindfulness är det icke-värderande förhållningssättet, att ta väl hand om sig själv, att lära känna sina egna behov och att lära sig att balansera dem mot andras. Gemensamt för dem som drabbas av svåra stresstillstånd, som utmattning, är ofta bristen på omsorg om sig själv. 

 

Glöm inte att vara varsam, vänlig och accepterande mot dig själv!

 

Frågeställning att reflektera över: 

Känner du igen något stressbeteende?

Är det något stressbeteende du skulle vilja ersätta?

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

Skulle du vilja träffa andra kvinnor som också har stress- och utmattningssymtom och dela med varandra om er situation?

Skicka i så fall en förfrågan om detta till mig till på e-postadressen halsovagvisaren@gmail.com

Meet The Team

Our Clients

bottom of page